Inspelad sommaren 1970 i MNWs studio i Vaxholm. Skivmärke: MNW
Producent: Kim Fowley Ljudtekniker: Sverre Sundman
Omslag: Lennart Klein Foto: Peder Björkegren
Vid den här tiden hade vi redan givit ut våra första två singlar. Den första
Convulsions/A fairy tale var som för många band vår dröm. Den första plattan! När Lennart Wretlind spelade den i radio en glåmig söndag eftermiddag, var vi tvugna att kliva ur Tomas Larssons bubbla på Uppsalavägen och bara vråla…
Det konstiga var att när vi gjorde den här plattan, hade vi i princip ”brejkat” med singel nummer två; Hon kom över mon/Jag är lite ledsen i kväll men MNW hade invaderats av den dynamiske amerikanen Kim Fowley, som ”bestämde” att vi skulle göra vårt gamla, engelska material. Han var på ett nordiskt erövringståg och kom från Finland och en LP-inspelning med Wigwam och nu skulle Contact göra ”the big times”… Han styrde och ställde som han ville och alla våra låtar arrades om med sandlådestamp i stället för trummor och spel på Blå Tågets ostämda clavinet. Den här plattan låter inte alls som vi gjorde på den här tiden, The Band och Procol Harum hörde till våra ideal och egentligen är det bara Wounds, av mina låtar, som låter som vi gjorde… Jag var klart frustrerad och gick omkring och drack vin medan Ted Steerling fick förverkliga sina drömmar. Han ville ju göra musik med engelska texter medan jag var inne på det här med att skriva på svenska. Lorne kom allt mer in i bandet som basist och han och jag hade börjat hitta varann musikaliskt men vi förfördes alla av Kim Fowley och trodde nog att vi skulle slå internationellt…
Titellåten Nobody wants to be sixteen är det instrumentala embryot till låten Samma vindar, samma dofter, som finns på LPn Hon kom över mon och den användes av Bosse Rehnberg som signatur till ett radioprogram.
Sida A:
- What´s that
Steerling - Wounds Ström ♫ Lyssna
- Visions of apple Steerling
- Sounds of wind Steerling
- Velvet blue saloon Ström ♫ Lyssna
Sida B: